Är inte de flesta trädgårdar hållbara kanske du tänker? Där mumsar en och annan humla i sig från en maskrosblomma i utkanten av ett hav av grönt gräs omgärdat av en hög tujahäck. Det är väl bra, eller? Nja. Nje. Nej!

Det finns trädgård och det finns trädgård

Det finns absolut trädgårdar som ligger nära det som är att betrakta som hållbart. Dessa trädgårdar bidrar till att binda koldioxid, gynnar den biologiska mångfalden och ger familjen som bor där godsaker att ställa på matbordet. Och en del trädgårdsägare gör medvetna materialval för att minimera att belasta miljön med gifter, undviker material med hög energiförbrukning vid tillverkning, avhåller sig från material som innebär att stenbrott skapas och skyr produkter med långväga transporter. Men tyvärr är det inte så majoriteten av Sveriges trädgårdar ser ut.

Många trädgårdar innebär i stället en miljöbelastning under anläggandet och bidrar ganska sällan till ätbart och biologisk mångfald. Det här handlar om de trädgårdar som till exempel har ett gigantiskt trädäck av tryckimpregnerat trä, kanske en traditionell uppvärmd kemikaliestinn pool, stor uppfart av betongsten eller asfalt och större delen av det som är kvar av tomten delas av en ”kliniskt ren” robotklippt gräsmatta och en hög tujahäck. Den sortens trädgård är verkligen inte ovanlig och tyvärr allt annat än hållbar.

Hållbar trädgårdsutveckling

Men låt oss inte hänga läpp för det. Dessa trädgårdar har en enorm potential att bli prunkande oaser som bidrar till biologisk mångfald, producerar mat till familjen som bor där och som dessutom ger sköna miljöer som bidrar till rekreation och återhämtning samtidigt som jorden rehabiliteras och både jord och växter binder koldioxid.

Hållbar trädgårdsutveckling innebär att målmedvetet och strukturerat utveckla sin trädgård mot bättre växtval, metoder och material. Jag kommer här i en serie inlägg dela med mig av mina tankar kring hållbar trädgårdsutveckling och hur olika vägval i trädgården kan göra att du blir en miljö- och klimathjälte i din egen trädgård.

Eftersom vi står mitt i förkultiveringstider tänkte jag att jag börjar där. Här har vi möjlighet att börja årets resa mot en mer hållbar trädgård genom bra val av frön, växter, odlingssubstrat, krukor, belysning m.m. Så häng med!

• 

• 

• 

• 

Fokus i detta inlägg är frön

Det finns många fröförsäljare både i fysiska butiker och på nätet.  De aspekter jag tänkte lyfta fram här är små kontra stora aktörer, ekologiska versus konventionella fröer samt lite om F1-hybrider och kulturarvssorter.

Små leverantörer

Precis som i trädgården tror jag att det behövs en mångfald i en massa andra olika sammanhang, så även när det gäller fröleverantörer. Om vi konsekvent köper frön från de stora ”drakarna” kommer de små fröleverantörerna inte att överleva och det kommer att uppstå en oligopol- eller rent av monopolsituation. Det är aldrig bra eftersom det innebär att vi sitter i deras klor och de kan bolla med priser och utbud som de själva vill. Jag köper själv därför i första hand från små Sverigebaserade leverantörer. Även om delar av deras sortiment kommer från andra länder så vill jag att de ska vara lokaliserade i Sverige, ha viss egen fröodling och även testodla själva.

Förutom de traditionella fröfirmorna finns även Nordgen och Föreningen Sesam. Nordgen är en institution under Nordiska ministerrådet som har i uppdrag att bevara odlingsvärda sorter. De har frön, knölar och lökar, i första hand för forskningssyfte men säljer varje vår av överskottet till privatpersoner. Här hittar du deras butik. Sesam är en förening som också arbetar med att bevara odlingsvärda sorter och om man är med i föreningen kan man både bidra med fröer och få ta del av fröer som andra odlat fram. Här finns information om föreningen Sesam.

Ekologiska fröer

För er som har följt mig ett tag är det nog ingen överraskning att jag står på ekosidan även när det gäller fröer. Men varför? Det finns ju mer att välja på i det konventionella sortimentet och det är inte ovanligt att ekofröer är dyrare.

Anledningen att jag förespråkar ekologiska fröer är flera:

• Man använder inte gifter vid fröodlingen (det minimerar risken att det finns gifter i fröet men framför allt bidrar det till att inte sprida gifter i naturen)
• Man använder inte konstgödsel (konstgödsel kräver enorma mängder energi för att framställas, brytningen av råvarorna orsakar miljöproblem och det transporteras långa sträckor)
• I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden

• 

• 

• 

F1-hybrider

F1-hybrider är sorter som tagits fram genom förädlingsarbete (ej att förväxlas med genmodifiering). Det skapar sorter som har vissa fördelar men också en del nackdelar. Till fördelarna hör bland annat att sorterna är enhetliga i storlek, form och skördetid. Man vet vad man får helt enkelt. Men det finns också nackdelar. Ibland hävdas att alla F1-hybrider är sterila och att man inte kan ta egna frön men det behöver inte vara så. Däremot vet man inte vad man får när man tar frön från F1-hybrider. De nya plantorna kan få egenskaper som ligger långt ifrån de egenskaper som F1-plantan hade. Frön från en F1-planta kan dessutom ge upphov till plantor som sins emellan är väldigt olika. Så om man nu fick väldigt enhetliga plantor när man sådde F1-frön så kan man i stället få väldigt olika plantor när man sår frön från F1-plantor. Det gör att man blir beroende av fröleverantören om man vill få plantor med samma egenskaper som F1-plantorna har.

Kulturarvssorter och andra beteckningar på fröer

När det gäller kulturarvssorter är betydelsen av begreppet inte helt entydig. Det används lite olika av olika aktörer beroende på vilket syfte de har. Jag tycker att Runåbergs fröer har skrivit så bra om olika beteckningar så i stället för att repetera vad de skrivit länkar jag till dem.

Reflektioner?

Har det här inlägget väckt nya tankar och idéer hos dig? Dela gärna med dig hur du resonerar kring fröer.

Lycka till när du köper dina frön! Vi hörs snart igen, då om plantors utvecklingstid.