Trädgårdsbelysning vs. ljusföroreningar

Trädgårdsbelysning vs ljusföroreningar – hur hittar man balansen? Det har på senare år blivit allt mer populärt med trädgårdsbelysning. Nu är vi mitt i den mörkaste tiden på året och snart går vi in i advent. Det lockar många att lysa upp i sina trädgårdar. I takt med att trädgårdsintresset har ökat, priserna på både armatur och ljuskällor blivit mer överkomliga, i vissa fall rent av alltför billiga, och att solcellsarmaturerna gjort sitt intåg har användningen av artificiell belysning i våra trädgårdsrum ökat allt mer. Men hur hittar man balansen mellan de funktioner man önskar från sin trädgårdbelysning och samtidigt lyckas minimera ljusföroreningar?

Omarbetad text från artikeln Tankar om belysning och ljussättning i trädgården som jag skrev för Trädgård Norr nr 2022-4.

Trädgårdsbelysningens uppgift

Trädgårdsbelysning har, som jag ser det, tre huvudsyften – att skapa säkerhet, användbarhet och stämning. En väl genomtänkt ljussättning i trädgården skapar fin känsla och stämning. Den bidrar också till att man kan använda sin trädgård mer, även under den mörkare delen av året. Rätt placerade ljuskällor gör också att man kan röra sig mer säkert på sin tomt, särskilt vintertid när det, förutom mörkt, också kan vara halt.

I den här artikeln fokuserar jag i första hand på vad du kan göra i din trädgård för att få de positiva effekterna av trädgårdsbelysning och samtidigt visa hänsyn mot naturen och den biologiska mångfalden genom att minimera ljusföroreningar. Det finns nämligen en del problem förknippade med trädgårdsbelysning. Om man inte noga har tänkt igenom sin ljussättning så finns det risk att man bidrar till ljusföroreningar utan att belysningen ens gör det man har tänkt sig – att skapa just säkerhet, användbarhet och stämning. Så först några ord om de problem som kan uppstå.

Ljusföroreningar

Vad är problemet?

Globalt ökar ljusföroreningarna genom att tiden som olika ytor är upplysta ökar, genom att ljuset är starkare och genom att de belysta ytornas storlek ökar – och det med 2-6 % per år. Det blir en fördubbling på 20 år!!! Man kan kalla det för ljusföroreningar när det blir så ljust och så mycket upplysta ytor och under så lång tid att det får konsekvenser för djur och människor.

Både människor och djur påverkas negativt av att antalet mörka timmar under dygnet minskar. Konsekvensen kan bli sömnstörningar och för vissa nattaktiva djur kan det bli en kamp på liv och död. Det blir bland annat svårigheter för dem att hitta föda och balansen mellan olika arter kan rubbas. Exempel på arter som har problem är groddjur, insekter, fåglar och fladdermöss, det vill säga några av våra bästa medhjälpare i trädgården.

Ljusstyrka, -riktning, -färg, flimmer och tid

Det som mest bidrar till ljusföroreningarna är alltför stark belysning och/eller felriktad, i första hand uppåtriktad, belysning. Även ljusfärgen kan utgöra problem. Ju mer dagsljusliknande färg på ljuset desto sämre. Om ljuset dessutom är flimrande är det ytterligare en negativ aspekt. Ju större del av den mörka delen av dygnet som lyses upp desto större negativ påverkan.

Den vackra natthimlen

En annan aspekt på ljusföroreningar, som kanske är mer av det egoistiska slaget, är ju att natthimlens skönhet går förlorad. Vem vill inte kunna ligga och titta på stjärnorna eller månen en stjärnklar höstkväll eller njuta av ett rafflande norrsken en kall och krispig decembernatt?

Energi och ekonomi

Vi kan även vinna när det gäller energiförbrukning och därmed också ekonomiskt på att begränsa belysningen i våra trädgårdar. Det är ett extra stort plus i tider som dessa.

Fasadbelysning – bra eller dålig idé?

Vi lever ju i ett fritt land och var och en bör förstås ta sina egna beslut om fasadbelysning. Men om man vill bygga upp sin trädgård enligt hållbarhetsprinciper så är fasadbelysning, i den tappning som ofta finns nu med många lampor på varje sida av huset och, inte uteslutande men allt för vanligt förekommande, med både nedåt- och uppåtriktade! lampor, en dålig idé.

Det är dessutom långt ifrån alltid som man har nytta för trädgårdens säkerhet och användbarhet av alla dessa lampor. Och mysigt är det väldigt sällan enligt min uppfattning. Kanske trampade jag någon på tårna nu. Det är inte min avsikt. Men ur ett hållbarhetsperspektiv är fasadbelysning helt enkelt ingen hit. Reklammakarna har gjort ett allt för bra jobb… Om man ändå vill ha fasadbelysning så finns det några saker man kan tänka på för att minimera sin negativa påverkan på ljusmiljön (se nedan under underrubriken Snällare fasadbeslysning).

Vill du läsa mer om ljusföroreningar och dess konsekvenser kan du läsa i tidskriften Biodiverse och i SLU:s kunskapsbank.

Lösningen på problemen med trädgårdsbelysning vs ljusföroreningar – uppfyll syftet och minimera ljusföroreningarna

Placering av ljuskällor

För att skapa det vi verkligen är ute efter – säkerhet, användbarhet och stämning – kan vi planera placeringen av ljuskällor i tre steg:

  1. Börja med att fråga dig själv var du verkligen behöver belysning för att kunna ta dig fram säkert. Till exempel kan det vara befogat med belysning vid parkeringsplatser, trappor och entréer.
  2. Sedan kan du fråga dig var du önskar belysning för att möjliggöra användandet av en yta, till exempel vissa uteplatser eller behöver du kanske en lampa som lyser upp köksträdgården när du är där och arbetar?
  3. Därefter kan vi komplettera det med att på någon enstaka plats ha nedåtriktad mysbelysning med svagt gult ljus.

Ljusriktning, -färg, -styrka och antal ljuskällor

Rikta belysning i första hand nedåt. Undvik uppåtriktad belysning i möjligaste mån. Generellt ger lågt placerade armaturer mindre spridning av ljuset och det är också mindre risk att det bländar, förutsatt att ljuskällan är nedåtriktad. Dock kan man ju i vissa fall behöva lite högt placerade armaturer, till exempel vid entrédörren och garageport vill man kunna se nyckelhålet.

Välj varma ljusfärger och så svag styrka som möjligt och att ljuskällan ändå gör jobbet. Placera hellre flera svaga ljuskällor där ljuskäglorna går in i varandra än få med stor spridningsyta. Det blir funktionellt och samtidigt mycket mysigare.

Tidsbegränsning och modern teknik

Det finns mycket modern teknik för att kunna styra belysningen för största möjliga nytta och nöje med minsta möjliga ljusföroreningar. Det finns olika typer av timer, ljusrelän och mer eller mindre avancerade styrningar via appar och liknande. Att kombinera olika teknik kan vara ett sätt att uppnå det man är ute efter. Utforska möjligheterna och kombinera klokt utan att överdriva inköpen. Kanske finns det du söker i secondhandbutik eller på någon begagnatsida på nätet.

För belysning som finns ute i trädgården, en bit ut från bostadshuset och de viktigaste rörelsestråken, rekommenderar jag att man kan styra manuellt inifrån huset. För visst är det väl så att det tar emot att gå ut igen om man har gått in och kommer på att det fortfarande är tänt ute!? Med manuell reglering, gärna kombinerat med ljusrelä och/eller timer, kan man välja att tända när man verkligen vill ha ljus vid en speciell plats under en speciell tid och undvika att ljusförorena övrig tid. Det spar dessutom plånboken. Genom att ha flera platser där ljuset kan tändas och släckas blir det lätt att få ljus där och när du önskar.

Snällare fasadbelysning

Om man vill kombinera fasadbelysning med omsorg om naturen så är det samma faktorer man bör fundera över för att minimera ljusföroreningarna som vid all annan ljussättning – riktning, ljusfärg, ljusstyrka, antal ljuskällor och tiden belysningen är tänd. Det är bättre med många svaga ljuskällor under takfoten hellre än ett fåtal starka ljuskällor mitt på fasaden som är riktade både uppåt och nedåt. Det är också skillnad i mängd ljusföroreningar om fasaden är ljus eller mörk. En ljus fasad reflekterar mer ljus än en mörk och bidrar på det sättet mer till ljusföroreningarna. Fundera också över om du behöver ha fasadbelysning på alla sidor eller räcker det med en?

Sammanfattning – gör så här:

  • Tänk funktionellt – utgå från att belysningen ska lysa när och där vi verkligen behöver den och/eller njuter av den
  • Välj välriktade, främst nedåtriktade, ljuskällor
  • Välj ljuskällor med svag ljusstyrka och gulaktigt sken
  • Placera hellre ut flera små ljuskällor vars spridningsradie går in i varandra än få stora ljuskällor som sprider sitt ljus över en stor yta
  • Placera ljuskällor som har ljus som riktar sig åt många håll, t.ex. ljusslingor eller nakna lampor, under något som skärmar av. En ljusslinga kan till exempel placeras under växter eller under ett takutsprång eller varför inte någon form av lampskärm
  • Anpassa belysningen utifrån avstånd från huset och de viktiga rörelsestråken – ju längre ifrån huset och de viktigaste rörelsestråken desto svagare belysning och desto kortare användningstid
  • Lägg till belysning vartefter du verkligen känner behov av det, hellre än att sätta upp lampor här och där som sedan visar sig att du egentligen inte behöver.

Tillsammans hjälps vi åt att respektera och återuppbygga moder jord genom regenerativa förhållningssätt.

Med vänliga hälsningar,
Mona M Hallin, trädgårdsdesigner och kursmakare av kursen ‘Sustainagarden’

Följ mig gärna på sociala medier (länkar i symbolerna nedan) eller prenumerera på mitt ‘Smakfullt trädgårdsbrev’. Det går också att prenumerera på den här bloggen.

Vill du kommentera min artikel eller ställa frågor är du välkommen att kontakta mig på mona@smakfulltradgard.se.

Smakfull trädgård - hållbar trädgårdsutveckling för mersmak och mångfald design mentorskap kurser
Trädgårdsbelysning vs. ljusföroreningar

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Rulla till toppen
Instagram
RSS
Skicka e-post