Är du nyfiken på skogsträdgårdskonceptet?
Kort kan man beskriva skogsträdgården som en matlund som härmar lövskogslundens eller skogsbrynets ekosystem med växter som man själv väljer. Det vanligaste är att man väljer ätbara fleråriga växter så som fruktträd, bärbuskar, nötträd och perenna grönsaker. Även svampar och enstaka ettåriga växter passar här, i första hand de som självsår sig. Man planerar för olika skikt i höjdled, precis som i skogen, höga och låga träd och buskar, klätterväxter som slingrar sig i träden , därunder örtartade växterna, även dem med olika höjd, och svampar och allra längst ned rotsakerna. I en välplanerad skogsträdgård uppstår en balans mellan olika växter och de gynnar varandra på olika sätt och systemet blir självgödslande. Det gör att skogsträdgården blir produktiv i förhållande till arbetsinsatsen. Kanske vill du låta dig inspireras att själv anlägga en liknande odling hemma i din trädgård.
Polykultur
Skogsträdgården är en polykultur i tre dimensioner – på längden, bredd och i höjdled (både uppåt i luften och nedåt i jorden):
- Olika växter tar upp olika plats i rummet
- Olika växter har olika funktion
- Växterna stöttar varandra men konkurrerar också med varandra. Det är därför viktigt att hitta balansen.
Vad är det som är så bra med en skogsträdgård?
En välplanerad och rätt anlagd skogsträdgård är ett hållbart sätt att odla mat som kräver lite skötsel i förhållande till skörden och den binder mer kol i marken (och minskar därmed koldioxidhalten i luften) än köksträdgårdens ettåriga grönsaksväxter. Skogsträdgården gynnar också den biologiska mångfalden genom att erbjuda både mat och bostad åt olika fåglar, insekter och andra smådjur. Man förlänger också skördesäsongen. Många av skogsträdgårdens perenna grönsaker är nämligen skördeklara strax efter den tiden då vi normalt brukar börja så i köksträdgården.
Man minimerar arbetet med sådder, förkultivering, gödsling och bevattning jämfört med ettåriga växter. Men jag ser inte skogsträdgården som en konkurrent till köksträdgården utan snarare som ett komplement.
Val av plats
Som med all annan odling är placeringen viktig ur flera olika perspektiv. Placera gärna ditt första skogsträdgårdsprojekt någonstans där du ofta passerar för att påminnas om att observera, interagera och lära dig. För att skogsträgården ska utvecklas optimalt behöver man vara uppmärksam på hur växterna trivs på platsen och interagerar med varandra så att man vid behov kan flytta växter eller vidta andra åtgärder för optimal utveckling.
En annan faktor som man behöver väga in när man letar platsen är ett gynnsamt mikroklimat:
- Sluttning mot syd, sydväst eller väst är bäst men även sydost fungerar OK. Svårast är om man bara har en norrsluttning att tillgå. Men låt dig inte avskräckas. Om du anpassar växtvalet efter förutsättningarna så fungerar även det.
- Ju mer skyddad plats man kan hitta desto känsligare växter kan man odla
- Många växter som vi ska äta av, som frukt och bär, vill ha mycket sol för att trivas och hinna ge mogen skörd så hitta en solig plats
- En vattensamling, t.ex. en damm, söder om skogsträdgården gör att solens strålar reflekteras och skogsträdgården får en större summa soltimmar per år
- Stora stenar i eller i närheten av skogsträdgården lagrar värme under dagen för att avge den under natten. Det jämnar ut temperaturen och ger ett jämnare klimat.
Markberedning
Se till att marken är fri från fleråriga ogräs innan plantering, antingen genom rensning eller genom täckning i flera år eller genom täckning med biologiskt nedbrytbart material som och bygg upphöjda bäddar. Ett väl beprövat knep är att anlägga skogsträdgården direkt på gräsmattan, genom att täcka marken med ett tjockt, tjockt lager dagstidningar och/eller kartong ordentligt omlott. Sedan bygger man på höjden med jord, gödsel och annat organiskt material. Tidningarna och kartongerna utgör ett mekaniskt hinder mot ogräs som vill komma upp i den luckra näringsrika jorden som man bygger upp med och de multnar så småningom och bidrar till att öka mullhalten. Tänk på att inte ta alltför näringsrik gödsel. Fleråriga växter behöver generellt inte lika mycket gödsel som ettåriga.
En fördel med att bygga odlingsbädden på höjden är att man inte behöver rensa ogräs innan plantering. Däremot är det bra att luckra jorden med grep men gräv så lite som möjligt. Det är också bra med upphöjda bäddar i lite blöta områden eftersom en väldränerad plats ökar chanserna att växterna klarar även tuffa vintrar. Det finns dock en nackdel med upphöjda bäddar – man behöver transportera dit jord och gödsel och annat organiskt material och se till att det blir tillräckligt planteringsdjup.
Utformning
Skogsträdgårdar är ofta njurformade och vända mot söder. Man placerar de höga träden och buskarna längst i norr och gärna även i ytterkanterna mot öster och väster. Detta för att ge en solig och skyddande miljö till de mindre växterna. Klätterväxter planteras nära träd och tillåts vindla upp i grenverket. Mellan träd och buskar plantera man till sist örtartade växter i olika höjd, ofta perenna grönsaker. Vanligen rekommenderar man att träd och buskar ska få etablera sig ett eller två år (steg 1) för att undvika konkurrens av örtskiktet (steg 2).
Kombinera växter med olika funktion, inklusive kvävefixerande växter
Vid val av växter till en skogsträdgård så tänker man på de olika växternas egenskaper och hur de på bästa sätt ska kunna komplettera och stötta varandra. En viktig funktion som man gärna vill ha med från början är kvävefixering. Kvävefixerande växter hjälper till att gödsla marken med kväve när de fäller bladen på hösten och dessa bryts ned av mikrolivet. Man vill också ha snabbväxande växter med extra djupa rötter som kan ta upp näring från de djupare lagren som de sedan kan dela med sig av i förmultningsprocessen.
Inom permakultur, där skogsträdgårdsidéerna är vanliga, rekommenderar man att blanda växter med god härdighet och även prova några växter med osäker härdighet med tanke på klimatförändringarna. Zonindelningen har ju förändrats tidigare och kommer säkert att omvärderas igen. Sorter som tidigare inte har kunnat odlas med framgång i ett visst område kanske numera gå alldeles utmärkt. Vill man prova osäkra kort kan det vara lämpligt att välja växter som är märkta med att klara en eller kanske två odlingszoner lägre än den man själv odlar i. Är det ett extra gynnsamt läge kan man kanske testa någon växt för ytterligare en lägre odlingszon. Vill man vara lite mer på den säkra sidan så väljer man förstås sorter som man vet klarar klimatet i sin odlingszon.
Litteratur om skogsträdgårdar
Vill du läsa mer om skogsträdgårdar och hur man planerar och planterar så finns boken “Skogsträdgården – odla ätbart överallt” av Weiss och Sjöberg. Den är anpassad för svenskt klimat. Annars är den mesta litteraturen på engelska. Martin Crawfords “Creating a Forest Garden” är lite av en bibel på området även om växtvalet behöver justeras för vårt odlingsklimat.
