Pyralider i jord och gödsel – rädda skörden med enkla medel

Nu är vi många som har fönsterbrädorna fulla med plantor som väntar på att flytta ut och grönsakslanden har börjat reda sig och det kliar i så-fingrarna. Men hur ska vi ge plantorna rätt förutsättningar att bli stora, kraftiga och produktiva nu när många påsjordar och näringslösningar innehåller så mycket pyralider att det påverkar våra möjligheter att få skörd? I det här inlägget kommer jag kort att beskriva problematiken och varför det är så viktigt att hitta sätt att undvika pyralider. Det stora fokuset kommer att ligga på vad vi kan göra istället. Du får veta vilka växter som påverkas mest och du får råd om hur du kan tillgodose växternas näringsbehov samtidigt som du undviker pyraliderna.

Denna text är en omarbetning av en artikel jag skrev för tidningen Trädgård Norr Nr 2 2022. Tidningen finns att köpa här.

Problemet

Pyralider är en grupp ämnen som används som ogräsmedel i konventionella odlingar och har på senare år orsakat missväxt hos fritidsodlare. Det beror på att pyralider kan finnas i köpegödsel, även ekologiska dito liksom i stallgödsel och inte minst i hönsgödsel, beroende på vad djuren ätit för foder. Såjord innehåller en så liten mängd näring att även om gödseln man använt innehåller pyralider så är mängderna försumbara. Planteringsjord innehåller mer gödsel men det är ännu inte helt klart hur problematiskt det är.

Som det hörs på ordet “ogräsmedel” så handlar det om gifter som används för att ta död på vissa växter och låta andra leva. Det används bland annat i stråsädsodling och skadar inte säden medan ogräsen dör. Förutom ogräs finns många växter som fritidsodlare odlar som är mer eller mindre känsliga för pyralider.

Nedbrytning av pyralider

Naturen har viss förmåga att bryta ned pyraliderna men nedbrytningshastigheten i jorden varierar beroende av jordens egenskaper. Om jorden är kall och torr och har svagt mikroliv går nedbrytningen långsamt medan i en jord med livskraftigt mikroliv och högre temperatur och fukthalt går nedbrytningen snabbare. Man har i studier sett att nedbrytningen kan ta allt från 8 dagar till över 500 dagar beroende på mängd, vilken av pyraliderna det gäller och vilka förutsättningar som råder i jorden.

Olika växters känslighet

Till de känsliga växterna hör morötter och andra flockblommiga växter. Bland de extra känsliga växterna hittar vi potatisväxter som tomater, chili och paprika, ärtväxter som ärtor, bondbönor och bönor samt sallat, gurka och slideväxter som rabarber och olika syror. Till de växtgrupper som inte är känsliga hör stråsäd, raps, gräs, majs, liljor och lök.

Pyralidförgiftning hämmar tillväxten och orsakar vridna stjälkar och blad samt ihoprullade blad. De här skadorna gör i slutändan att skörden blir minimal eller uteblir helt.

Med den här uppräkningen av växter och beskrivningen av konsekvenserna förstår vi att det kan bli stora problem med skörden av ganska många av favoriterna i köksträdgården om vi inte hittar sätt att undvika pyraliderna.

Lösningen

Lösningen ligger i att i första hand producera mull och näring till sina plantor inom tomtens gränser och i andra hand att försöka hitta köpejord och -gödsel som är fritt från pyralider. Här nedan kommer jag att fokusera på det du kan göra själv i din trädgård utan tillsats av köpta produkter eller gödsel från djur. Vill du köpa produkter så har Lena Israelsson skrivit mycket bra på sin hemsida om vilka produkter som sannolikt är pyralidfria. Pyralider bryts inte ned i djurkroppen utan går rakt igenom och kommer ut med spillningen. Därför kan även gödsel från grannen eller egna djur innehålla pyralider beroende på att djurens mat kan innehålla dessa ämnen.

Flera åtgärder som samverkar kan lösa problemen bättre än enstaka insatser

Här är 7 sätt:

1. täckodla
2. tillverka dina egna näringslösningar
3. kompostera (både trädgårdskompost och hushållskompost)
4. odla på ett sådant sätt att mikroliv och mykorrhiza gynnas
5. anpassa gödslingen och minimera behovet av gödsel
6. vattna lagom för att undvika att näringsämnen lakas ur jorden
7. odla gröngödslingsväxter

Täckodling

Att täckodla med gräs är numera välkänt hos många och så länge man klipper gräset innan det gått i frö så är det svårt att misslyckas med detta. Gräsklipp är näringsrikt och bryts ned snabbt. Det tillför också en del mull till jorden. Lägg cirka 5 cm gräsklipp mellan raderna av de grönsaker som kräver lite näring. För grönsaker som är näringskrävande är det lämpligt med det dubbla. Men håll utkik så att du ser om växterna behöver mer och snabbare näringstillskott.

Hemgjorda näringslösningar

Guldvatten, alltså urin, innehåller en bra balans mellan näringsämnena N (kväve), P (fosfor) och K (kalium) och kan gärna användas som flytande gödsel i odlingarna. Enklast är att ha en separat potta i form av en kanna som är stor nog att sedan fylla på med vatten men det finns förstås andra alternativ. Normalt rekommenderas att man späder en del urin med tio delar vatten.

Ogräsvatten är också näringsrikt och innehåller allsidig näring. Nässla, vallört och åkerfräken är extra värdefulla till ogräsvatten men det går att göra ogräsvatten av alla sorters ogräs, både fröogräs och rotogräs. Se bara till att separera eventuella rester av rötter respektive frön från det du ska vattna ut. Det görs enkelt genom att man silar ogräsvattnet genom en finmaskig sil eller ännu hellre genom ett tyg. En gammal nylonstrumpa klarar jobbet galant, så länge det inte är hål i den. Gör så här. Fyll en hink eller tunna med ogräs lite löst packat. Fyll på med vatten, lägg ev. på en tyngd, t.ex. en sten, så att ogräset hamnar under vatten och låt stå 1½-2 veckor tills att det är en mörk illaluktande sörja. Blanda ogräsvatten med vatten, även det till förhållandet 1:10. Om du har en hink eller tunna med tappkran kan du fortsätta fylla på med vatten och ogräs uppifrån och ta ut näringsrikt lakvatten nedifrån. Det går även bra att göra gödselvatten av torkade ogräs. Om du bor vid kusten kan du göra näringsrikt vatten med alger på samma sätt som med ogräs.

Om du använder dig av bokashimetoden för att kompostera matrester blir det förstås ett självklart val att använda lakvattnet från bokashi som gödning. Det är enkelt och näringsrikt. Man rekommenderas späda en del lakvatten med hundra delar vatten.

Dessa olika flytande gödselmedlen ger allsidig näring och kan användas både till krukodlade växter, i växthus och i odlingslådor/på friland. Om du täckodlar med gräsklipp och använder något av de hemgjorda näringslösningar enligt ovan bör det räcka som näringstillskott till köksträdgården. Om du inte täckodlar och inte heller grundgödlsar med stallgödsel i början av säsongen (eftersom det kan vara svårt att få tag i pyralidfritt stallgödsel) så behövs troligen mer koncentrerade näringslösningar än vad man vanligtvis rekommenderar. Som sagt, läs av växterna och tillsätt mer vid behov. Det blir ännu viktigare om man har hoppat över grundgödslingen i början av säsongen eller inte täckodlar av någon anledning.

• 

• 

Kompost

Den här artikeln handlar inte i första hand om hur man komposterar men att använda näringsrik kökskompost och mullrik trädgårdskompost är förstås ett bra sätt att tillföra näring och mull till sina odlingar. Kompostera inte pyralidskadade plantor då tillför du pyralid till din kompost. Jag kommer att skriva ett annat inlägg om kompostering lite senare på säsongen.

• 

• 

• 

• 

Odla så att mikroliv och mykorrhiza gynnas

Gynna mikrolivet genom att tillsätta mycket mull i form av kompost och täckodla gärna. Mullrik jord är dessutom bra på att hålla fukt och näring. Även biokol är ett sätt att jordförbättra som gynnar mikrolivet. Jag planerar ett inlägg om biokol inom kort.

Gynna även mykorrhizan (som enkelt uttryckt är svampars samarbete med växter) som kan hjälpa till att transportera näring till växterna. Det kan du göra bland annat genom att gräva så lite som möjligt i jorden.

Tillsätt gödsel utifrån växternas behov och utifrån jordtyp

Gödsla mer till näringskrävande växter. Gödsla lite när behovet är litet, det vill säga i början och i slutet av säsongen och mest när växternas behov är som störst, det vill säga när tillväxten är som störst. Undvik helt att gödsla utanför tillväxtsäsongen.

Sandig jord är väldigt dålig på att hålla näring. Man bör därför gödsla lite och ofta hellre än mycket och sällan. Lerjorden kan hålla mer näring.

Vattna lagom och baserat på vilken sorts jord du har

Vattna lagom mycket för att inte laka ur näring i onödan. Det är extra viktigt på en sandig jord. Lerjorden kan hålla mer vatten och lakas därmed inte ur lika lätt. Det finns också sätt att minska behovet av bevattning. Det kommer i ett senare inlägg.

Odla gröngödslingsväxter

Gröngödslingsväxter är växter som vi inte odlar för att skörda utan för att förbättra jorden på olika sätt. Det finns många olika gröngödslingsväxter att välja mellan och de har lite olika funktion. Vissa håller kvar den näring som redan finns i jorden, andra har djupa rötter och kan plocka upp näring från de djupare lagren samtidigt som de luckrar jorden och åter andra fixerar kväve som sedan kan avges till andra växter. Alla bidrar de med mull när de vissnar ned och bryts ned på plats i köksträdgården. Det finns ettåriga, tvååriga och fleråriga gröngödslingsväxter. Det får bli mer om det i ett eget inlägg.

Agera på ett högre plan

Hjälp till att påverka politikerna att förbjuda pyralider. Skriv på koloniträdgårdsförbundets upprop! Här hittar du mer information och länk till namninsamlingen.

Lycka till att få produktiva pyralidfria grönsaksodlingar!